Mastercard

Mastercard är ett av världens största kortnätverk och finns på kredit- och betalkort hos i princip alla svenska banker. En vanlig missuppfattning är att Mastercard själv ger ut korten och sätter deras villkor, men så är det inte. Mastercard är infrastrukturen som får en betalning att fungera, medan det är banken eller kreditgivaren som bestämmer ränta, avgifter och förmåner. Den skillnaden är viktigare än den låter, för den avgör vad du faktiskt bör jämföra när du väljer kort. Här granskar vi hur nätverket fungerar och varför utgivaren spelar större roll än logotypen.

Skillnaden mellan ett kortnätverk och en kortutgivare

Det här är den viktigaste distinktionen på hela sidan, och den missförstås ofta. Ett kortnätverk som Mastercard äger inte de kort som bär dess logotyp. Nätverket tillhandahåller den tekniska ryggraden: det auktoriserar köp, för över transaktionsinformation mellan handlarens bank och din, och ser till att pengarna flyttas säkert och snabbt. Det är allt Mastercard gör i en betalning. Nätverket tar aldrig kreditrisken och sätter inte ett enda av dina villkor.

Kortet i sig ges ut av en kortutgivare, alltså en bank eller kreditgivare som licensierar Mastercards varumärke. Det är utgivaren som bestämmer årsavgift, ränta, kreditgräns, valutapåslag och vilka försäkringar och bonusar som ingår. På den svenska marknaden finns ett tjugotal aktiva utgivare av Mastercard, från storbanker som SEB, Swedbank och Handelsbanken till nischade aktörer som Resurs Bank, ICA Banken och Marginalen. Två Mastercard från olika utgivare kan därför skilja sig dramatiskt åt i pris och förmåner, trots att de bär samma logotyp och går genom samma nätverk.

Konsekvensen för dig är enkel men lätt att missa. Frågan ”är Mastercard bra?” är i praktiken fel fråga, eftersom svaret helt beror på vilken utgivare som står bakom just det kortet. Den fråga som spelar roll är i stället vad det enskilda kortets villkor säger. Nätverket är bara kanalen, utgivaren är produkten.

Vill du skaffa ett Mastercard går det till via din egen bank, om den har ett kort som passar, eller genom att jämföra kort från olika utgivare på nätet. Att skaffa ett Mastercardkort kräver alltid en kreditprövning hos utgivaren om det rör sig om ett kreditkort, och du legitimerar dig med BankID. Eftersom utbudet är stort lönar det sig att lägga någon minut på att jämföra kreditkort mot varandra på deras faktiska villkor innan du ansöker, i stället för att gå på det första kort banken råkar erbjuda. Det är i den jämförelsen skillnaderna mellan korten faktiskt visar sig.

Så går en kortbetalning faktiskt till

För att förstå varför avgifterna ser ut som de gör hjälper det att veta vilka som är inblandade i en enda kortbetalning. En vanlig transaktion involverar fyra parter, inte två. Du som kortinnehavare, din kortutgivare, handlarens inlösare, och handlaren själv. Mastercard binder ihop dem genom att skicka informationen mellan utgivaren och inlösaren, och det är den här fyrpartsmodellen som skiljer nätverk som Mastercard och Visa från exempelvis American Express, där utgivare och nätverk oftare är samma bolag.

Mellan dessa parter rör sig avgifter, och en av dem är värd att känna till eftersom den påverkar hela marknaden. När du betalar tar handlarens inlösare ut en avgift av handlaren, och en del av den, den så kallade mellanbanksavgiften, går vidare till din kortutgivare. Inom EU är den avgiften reglerad och satt till högst 0,2 procent för betalkort och 0,3 procent för kreditkort. Regleringen gör att kostnadsstrukturen är i stort sett likvärdig mellan Mastercard och Visa för en svensk handlare, vilket i sin tur är en av anledningarna till att de två nätverken accepteras lika brett och fungerar nästan identiskt i vardagen.

Det du som konsument betalar direkt till nätverket är i praktiken ingenting. Din årsavgift går till utgivaren, ditt valutapåslag går till utgivaren, din ränta går till utgivaren. Nätverket tjänar sina pengar på handlarledet och på service- och dataavgifter, inte på en post på din faktura. Det är ännu ett skäl att rikta blicken mot utgivaren när du granskar vad ett kort kostar.

Fyrpartsmodellen förklarar också varför en kortbetalning kan kännas ögonblicklig men i praktiken består av flera steg. När du blippar eller drar kortet skickar handlarens terminal en förfrågan via inlösaren till Mastercards nätverk, som i sin tur frågar din utgivare om täckning finns och om köpet ska godkännas. Svaret går samma väg tillbaka, allt på någon sekund. Själva överföringen av pengar sker däremot senare, i en avräkning mellan bankerna. Det är därför ett köp kan synas som reserverat på ditt konto direkt men bokföras först ett par dagar senare. Förståelsen för de här stegen är inte bara teknisk trivia: den förklarar varför en reservation kan ligga kvar en tid efter att du avbrutit ett köp, och varför det är utgivaren, inte nätverket eller handlaren, du kontaktar när något blivit fel.

Vad skiljer Mastercard från de andra nätverken?

Eftersom nätverket ändå inte är det som avgör kortets villkor, är skillnaderna mellan Mastercard och konkurrenterna små för en svensk konsument, men de finns och är värda en kort genomgång. Mastercard är det näst största nätverket i världen efter Visa, och samtidigt marknadsledande i Sverige, med fler utgivare här än något annat nätverk. Det ger i praktiken ett något bredare utbud av kort att välja bland, även om skillnaden sällan är avgörande.

På ett par tekniska punkter skiljer sig nätverken. Mastercard har ofta en marginellt fördelaktigare växelkurs vid köp i utländsk valuta, men skillnaden är så liten att den sällan märks, och den överskuggas ändå av utgivarens valutapåslag, som är den kostnad som verkligen betyder något på resan. Mastercard tillåter i vissa fall att en handlare tar ut en avgift eller kräver ett minsta belopp för kortköp, medan Visa förbjuder det i sina regler. För svenska konsumentkort är den skillnaden dock mest teoretisk, eftersom EU-regler ändå begränsar sådana avgifter. Tabellen nedan sammanfattar vad som faktiskt skiljer och vad som inte gör det.

Läser du tabellen radvis framträder mönstret tydligt. Nästan allt som kostar dig pengar bestäms av utgivaren, medan nätverket styr det som handlar om att betalningen ska fungera överallt. Just därför är valet mellan Mastercard och ett annat nätverk sällan det som avgör om ett kort är bra eller dåligt.

Säkerheten och vad du själv ansvarar för

Ett område där nätverket faktiskt tillför något konkret är säkerheten, även om också den delas med utgivaren. Mastercard bygger in flera skyddslager i sina kort. Chip och pin används vid köp i butik, och vid näthandel tillkommer en extra verifiering, i Sverige oftast genom Mobilt BankID eller en engångskod, som lägger ett andra lager utöver kortnumret. Till detta hör en nollansvarspolicy, som innebär att du normalt inte hålls betalningsansvarig för obehöriga transaktioner, förutsatt att du anmäler ett förlorat eller stulet kort i tid och skött dina uppgifter.

Samtidigt är ingen teknik starkare än hur den används, och en del av ansvaret ligger på dig. Kortnummer, utgångsdatum och säkerhetskod finns tryckta på kortet, och den som får tag på dem kan handla på de sajter som saknar den extra verifieringen. Dela därför aldrig uppgifterna med någon du inte litar på, var vaksam mot mejl och samtal som ber om dem, och kontrollera dina kontoutdrag regelbundet så att du snabbt upptäcker något som inte stämmer. Upptäcker du en misstänkt transaktion, kontakta utgivaren direkt och spärra kortet. Ett spärrat kort går att ersätta, och ett kort är i det avseendet tryggare än kontanter, som är borta för gott om de försvinner.

Vad du bör ta med dig

När nätverkets roll är klarlagd blir slutsatsen enkel att formulera. Mastercard är en välfungerande och trygg betalningskanal med bred global acceptans och gedigen säkerhet, men det är inte där ditt korts pris och förmåner avgörs. De sätts av utgivaren, och det är därför utgivarens villkor du ska granska när du väljer.

Står du inför att skaffa ett kort är rådet detsamma oavsett om det blir ett Mastercard eller något annat: strunta i logotypen och jämför de faktiska villkoren. Titta på årsavgiften, den nominella och effektiva räntan, valutapåslaget och de förmåner som verkligen matchar dina köp. Vill du fördjupa dig i hur själva kortvalet går till, vad de olika avgifterna betyder eller hur du bäst ansöker, finns det att läsa vidare separat. Nätverket bär betalningen, men det är du som väljer utgivaren, och det valet är det som märks i plånboken.

Att Mastercard fått en så stark ställning i Sverige har historiska skäl. Nätverket grundades 1966 som en motvikt till det som senare blev Visa, och har sedan dess byggt upp samarbeten med i stort sett hela den svenska banksektorn. Den breda uppslutningen bland utgivare är också förklaringen till att korten accepteras nästan överallt och att utbudet är så stort. För dig betyder det i praktiken att du sällan behöver oroa dig för om ett Mastercard fungerar, vare sig i butiken runt hörnet eller på resan, och att du desto mer kan koncentrera dig på det som faktiskt skiljer korten åt: vad utgivaren tar betalt och vad den ger tillbaka.